Kärleken
handlar veckans Real life om hos Yohanna...
Ja kärleken den kärleken,
hur var det mamma min sa i ungdomens dagar,
nåt i stil med:
Mister man en står det tusen åter,
kyssar man en står det tusen och gråter.
Detta hann jag som tur var inte uppleva så många gånger innan jag fann kärleken.
Jag träffade Peppson redan som sjuttonåring,
sedan dess har vi hängt ihop i vått och torrt.
På många sätt är vi varandras motsatser,
på andra lika sinnade.
Vi tar till vara på varandras olikheter,
göra det vi tycker om bäst/kan mest för att få så mycket tid tillsammans som möjligt.
Eftersom vi är månskensbönder så tar ju gården väldigt mycket av vår tid.
Stort tack till våra barn som hjälper oss då det behövs!
Man får göra det bästa av situationen,
i kväll åt vi middag i skotaren tex.
Vi far bort för att vila,
för hemma finns det alltid att göra ;)
Men med camping, spa, resor osv får man återhämtning.
Eller varför inte bara en god frukost på säng,
mys middag eller något annat trevligt!
Hemska tanke på att gå skilda vägar...det har jag /vi (får jag hoppas) aldrig funderat på.
Jag tror och hoppas att det finns en för alla,
att det inte bara behöver vara en kärlek i livet utan flera.
Jag tror det är från människa till människa och vad man är villig att ge och ta.
Det ska inte alls vara ett måste att var par,
man mår säkert lika gott själv huvudsaken är att det är vad man önskar.
Livet är ju alltid oförutsägbart...
Kärlek är då man kan göra vad som helst för den andre,
man blir alldeles varm och glad av att vara i varandras närhet,
saknar varandra då man är skilda åt.
Nej nu måste jag gå och stöka undan i köket innan älsklingen kommer hem från skogen.
Kramar till er alla i februari kvällen.
Sussi
Vilken fin berättelse om kärleken .
Vi har också varit tillsammans sen jag var 18 år och maken 20 .
Vad är månskensbönder ?? Har aldrig hört det .
Skotaren ?? Vet jag inte heller vad det är .
Kram ♥
Åh du vilken fin o härlig berättelse! Underbart,sällan man hör det så! Har ju haft två kärlekar sen 16 år,tyvärr så klarade vi ej i det första men min goe älskade make nu sen 16 år tillbaka ger mej så mycket! Tack även goa Sussie för din titt hos mej..Blir så generad av att ni skräpper om mej!! Nä min lille paps fick åka hem ikväll,förvirrad o ej pigg:(..Blir så orolig för honom.det var för mycket folk på sjukhuset därför fick han åka hem sa han.Kram på dej / Gunilla
Vad kul att ni har det så bra tillsammans och ännu ett par som varit tillsammans i evigheter ;)
Återkommer med sammanställningen i morgon.
Hälsningar
Yohanna
Så glad jag blev för det du skrev:-) Skulle kunna vara jag som skrivit dem:-) Många tar kärleken så given och förstår inte att halva nöjet är att GE kärlek :-) Ett givande och tagande med väldigt mycket respekt. Jag var själv 17 år när vi förlovade oss, i år blir det 30 år sen. Tiden har gått fort, många motgångar men även många medgångar. Upp och ner med alltid där.
Å' husvagnen är optimal för att att ha ett bra liv, man tappar alla måsten och kan bara njuta:-)
Stora varma kramen
vilken fin berättelse om äkta kärlek :) man måste ta tillvara på varandra och sköta kärleken så att den håller och fortsätter att vara fin
kramar
Ja är inte det kärlek banne mig ;) Min Janne o jag firar 20 år nästa år huj vart tar åren vägen? Solig kram från Jessica
Vad fint du skriver om kärleken. Vad härligt att du har hittat helt rätt med din livskamrat och er livsstil. Mycket handlar nog också om att man kan prata med varandra. Ni är så kloka som åker iväg mellan varven och laddar era batterier.
Jag har levat ensam med barnen i så många år nu och har lagt till mig en massa egovanor och skulle nog ha svårt att leva med någon. Men man ska ju aldrig säga aldrig :-).
Välkommen till min nya blogg. Det var så mycket tjaffs runt den gamla så jag tappade helt lusten.
kram
Ingrid
God afton!
Veckans sammanställning av LÖVE är gjord.
Jag tackar så mycket för att du var med och delade med dig.
http://yohannailaspalmas.webblogg.se/2012/february/sammanstallning-av-real-life-love.html
Hälsningar
Yohanna
Vilken härlig berättelse o det bara osar kärlek om den;))
Ljuvligt;))
kramizzzz
Underbart berättat! Ja man får allt elda för att hålla lågan vid liv!
Må så jättegott!
Kram Kram Miriam
